Regionalismen inför 2000-talet

av Göran Hansson och Peter Broberg

Utgiven 1999

Ordlista och definitioner

En förutsättning för att ett informationsflöde skall vara förståeligt är att alla parter använder ord och begrepp med någorlunda likartad betydelse.

Beroende på det politiska budskapet har olika grupper lagt olika värderingar på ord som anses ha ett politiskt innehåll. Därför används idag begreppen stat, nation, land och region huller om buller. Eftersom det saknas begreppsmässig konsekvens och stringens i debatten blir denna ofta obegriplig för många.

Tyvärr är denna begreppsförvirring av så gammalt datum att även felaktiga benämningar blivit fast förankrade i dagens språkbruk. Det kan bli nödvändigt, bl.a. som en del av Europa-anpassningen och för förståelsen av texter som rör de mänskliga rättigheterna, att återföra en del av orden till sin ursprungliga och mera korrekta betydelse.

Ett försök att åstadkomma detta har gjorts nedan. Det finns några undantag i denna bok, t.ex används ordet "landskap" för att beskriva exempelvis Småland trots att den rätta beteckningen borde vara "land" eller "provins".

(Definitionerna är lånade från Göran Hanssons bok från 1994 "EU och regionerna, Sverige ur takt med tiden")


Autonomi

Med autonomi förstås rätten till självstyre. Man talar om autonomi på olika plan (kultur, undervisning, etc.) och på olika nivåer (region, kommun, universitet, etc).


Basregion

Basic region (basregion) är ett vanligt förekommande begrepp i EU-sammanhang. Basregion är ett annat namn på NUTS 2-regionen.


Centralstat

Med centralstat förstås en stat med ett utpräglat centralistiskt styre. En centralstat har en central förvaltning, en ämbetsmannaapparat, en central krigsmakt, ett skattesystem, ett statsöverhuvud, en regering, ett riksvapen och en flagga. Denna statsstruktur är högst ett par hundra år gammal.


Federalism

Federalism - d.v.s. ett förbund - är ett politiskt system som syftar till en statsbildning av mer eller mindre självstyrande delenheter. Denna strävan kan antingen vara inriktad på centralstatens upplösning i självstyrande delstater (Schweiz) eller på en fastare sammanslutning av delenheter i en mer eller mindre stark statsbildning utan att delenheterna förlorar sin självständighet (USA).


Funktionsregion

Funktionsregion är benämningen på den territoriella enhet som valts för att passa till en särskild situation eller en specifik funktion. Exempel på funktionsregioner är de svenska administrativa regionala indelningarna som gjorts av statliga organisationer och affärsdrivande verk som tullen, posten och skolverket, etc. I Sverige är denna regionstruktur sektoranpassad.


Kultur

Kultur definieras av Svenska unescorådet på följande sätt: "I Unescos definition är kultur inte längre kopplad till konsten och litteraturen utan också till människors levnadssätt, grundläggande rättigheter, värderingar, traditioner och trossatser. Genom denna definition har man också lagt en grund för erkännande av olika nationers och folkgruppers egenart. Man har erkänt alla folks kulturella identitet och markerat att alla kulturer utgör människosläktets gemensamma arvedel."


Kulturregion

En kulturregion är ett territorium där det finns en historisk, språklig och kulturell samhörighet. Det finns ett klart uttalat önskemål inom vägledande EU-kretsar att basregionerna (Basic regions) så småningom skall överensstämma med kulturregionerna, d.v.s. det europeiska kulturella mönstret skall sammanfalla med administrativt/ ekonomiska.


Land

Land är en beteckning på ett territorium. Historiskt knyter sig begreppet land till ett territorium med en specifik folkgrupp. Exempelvis Sachsen och Mecklenburg - två "länder" i Europa. I Sverige Värmland, Småland och Västergötland. En kvarleva av det korrekta ursprunget är t.ex. landshövding och studentnation (vid universitetet).


Landskap

Ordet landskap är från början ett övertagande av det engelska ordet landscape som egentligen betyder "en mer eller mindre utbredd specifik naturmiljö". I Sverige, och ingen annanstans, har man bytt begreppet land mot landskap. Denna åtgärd har haft som syfte att dölja den grundläggande självstyrande struktur som en gång rått runt om i det nuvarande Sverige och man stödjer därmed de centrala ambitionerna i det svenska riket. I denna bok används dock ordet landskap i betydelsen land.


Medborgarskap

Medborgarskap är ett juridiskt begrepp knutet till individen. Det är utbytbart och reglerar individens förhållande till staten.


Nation

Ordet nation kommer från latin och betyder "födsel, folkstam". I det gamla språkbruket definieras en nation som en folklig gruppering som oftast är territoriellt förankrad, har en gemensam historisk bakgrund, som har eller har haft ett eget språk och har en kultur som skiljer sig från omgivningens.


Nationalitet

Nationalitet är en egenskap som växer ur en kulturell (och territoriell) gemenskap. I princip är detta inte utbytbart. Inom en stat kan medborgarna tillhöra olika nationaliteter, vilket är det vanligaste. Nationalitet relaterar sig till folkgrupper med gemensam historia, språk, kultur, etc.


Nationalstat

En nationalstat är en politisk enhet där staten och nationen är identisk, d.v.s. statens innevånare är i huvudsak av samma nation. Detta begrepp används ofta felaktigt om stat innehållande flera nationer.


NUTS-regioner

EU:s regionalpolitik är baserad på en regional indelning i enlighet med det s.k. NUTS-klassificeringssystemet. Detta system förutsätter en uppdelning av staten på tre regionnivåer - NUTS 1, 2 och 3.

NUTS 1-region Denna nivå är den högsta inom NUTS-systemet och anses som en mindre viktig administrativ enhet. NUTS 1-regionen indelas i ett antal NUTS 2-regioner.

NUTS 2-region Denna regionala nivå har av medlemsstaterna ansetts vara den viktigaste regionnivån och kallas allmänt inom EU för "Basic Region". Den har sedan Bryssel-konferensen 1961 beskrivits som den regionenhet på vilken medlemsstaternas regionalpolitik vilar. Detta är således den egentliga nivån på vilken man försöker analysera och lösa EU:s regionala och statsbaserade problem och det är denna nivå som man för närvarande diskuterar i Sverige när det gäller den framtida regionindelningen.

NUTS 3-region Denna region anses för liten för att utgöra en enhet på vilken komplexa ekonomiska analyser kan bli meningsfulla. Den kan dock vara användbar när det gäller att utföra detaljerade samhällsdiagnoser eller utgöra enhet till vilken specifika regionalpolitiska åtgärder kan riktas.


Provins

Provins är ett territorium/nation som erövrats och/eller inkorporerats. Provinsen styrs från ett centrum som ligger utanför provinsen.


Regionalpolitik

Regionalpolitik betecknar en socio-ekonomisk politisk aktivitet som syftar till att stödja en regional utveckling och utjämna regionala ekonomiska skillnader.


Regionpolitik

Regionpolitik är beteckningen på en politisk strävan mot politisk decentralisering på alla områden.


Rike

Rike är i detta sammanhang en konstellation av länder eller nationer enligt ovanstående definitioner, som erövrats, koloniserats eller på annat sätt samlats under en politisk och administrativ maktenhet. Begreppen rike och stat är nästan synonyma.


Region

Ordet region är ett begrepp som saknar en fast dimension eller principiell bas. Ordet region används i alla möjliga sammanhang - ekonomiskt, territoriellt, administrativt, historiskt, etc. I EU-sammanhang har ordet region en klarare definitionsbas. Man talar om historiska och kulturella regioner men också om regioner i samband med den regionala indelning som ligger till grund för EU:s regionalpolitik - det s.k. NUTS-klassificeringssystemet. Det är troligt att gränserna för de kulturella och de statistiskt/administrativa regionerna i en framtid kommer att sammanfalla (se Regionpolitik).


Regional röra

Med den regionala röran avses i olika sammanhang olika fenomen. Detta beror på att regional röra kan sägas existera på flera områden. Regional röra berör såväl geografiska som politiska, kulturella och terminologiska förhållanden

Geografisk röra Geografiskt rör det sig om statliga verk och myndigheters territoriella funktionsindelningar. På detta område har varje sektor/enhet på egen hand tillåtits dela in Sverige enbart utifrån egna önskemål. Detta innebär att det i Sverige idag finns ett otal regionala indelningar utan inbördes symmetri.

Politisk röra På grund av den politiska röran, där ansvarsfördelningen mellan politiker, tjänstemän och statliga regionala myndigheter är svårgripbar för utomstående, har politiken blivit svår och otillgänglig för den enskilde medborgaren.

Kulturell röra Denna uppstår när kulturella frågor och definitioner lösrives från sina kulturellt- historiska samband, d.v.s. från de kulturella rötterna. Exempel på sådan kulturell röra är de artificiella försöken på att utse "Årets sydsvensk", bilda region "Västsverige" eller att föra turistpropaganda utifrån hybriden "Südschweden"

Terminologisk röra En förutsättning för att en allmän debatt om framtidens Sverige i ett EU-sammanhang skall bli tillgänglig för såväl politikerna som för medborgarna i övrigt, är att det skapas terminologisk klarhet vad gäller bl.a. regionbegreppen. I regionsammanhang är det ur demokratisynpunkt förödande om man blandar ihop geografiska begrepp som Skåne med Sydsverige, regioner med diverse konstellationer på kommunförbundsnivå eller andra administrativa, politiska, näringslivsmässiga eller kulturella sammanslutningar.


Samarbetsregion

Samarbetsregion är benämningen på mer eller mindre lösa samarbetskonstellationer mellan olika intressegrupperingar där den gemensamma nyttan avgör territoriets utformning - en ad hoc-region. Exempel på samarbetsregioner är näringslivets samarbete över gränserna (via intresseorganisationer som Sydsvenska Handelskammaren) eller mellan högskolor i olika regioner (t.ex. mellan högskolorna i Karlskrona och Kalmar).


Spontana regioner

Spontana regioner uppstår när de naturliga sambanden får verka fritt. Oftast rör det sig om periodiska och sektoriella samarbetsformer. Den tvärregionala utvecklingen är baserad på geografiskt-ekologiska och praktiskt-ekonomiska grunder. Om utvecklingen blir bestående kan nya framtida kulturregionala mönster uppstå i dessa spontana regioner.


Språk - officiellt

I grunden ett regionalt språk som med olika maktmedel fått en dominerade ställning inom statens gränser. Idag det gemensamma tal- och skrivsätt som delas av ett antal människor, som politiskt antagits som officiellt språk och som används av medborgarna. (Exempel: rikssvenska.)


Språk - Dialekt

En variant av ett kulturspråk som används inom en del av det kulturnationella territoriet. (Exempel: skånska dialekter.)


Språk - Kulturspråk

Det gemensamma tal- och/eller skrivsätt som utvecklats av en befolkning under historien och används, eller har använts, av en folkgrupp eller kulturnation. (Exempel: skånska.)


Språk - Minoritetsspråk

Minoritetsspråk är ett språk vilket talas av en minoritet som är mindre än statens befolkning. Minoritetsspråk kan knytas till såväl regionala ursprungsbefolkningar som till invandrargrupper.


Språk - Mål

Ordet grundbetydelse är förmåga att tala – ”ha mål i mun”. I officiella sammanhang menar man ett utpräglat lokalt talesätt som oftast är begripligt av enbart en lokalbefolkning och som normalt saknar skriftlig form. (Exempel: Göingemål.)


Stat

Stat är en politisk/administrativ enhet i vilken innevånarna kan tillhöra skilda nationer.


Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritet, eller närhet, är ett begrepp som beskriver principen att politiska beslut skall tas på lägsta effektiva nivå. Inom EU gäller subsidiaritetsprincipen enbart beslutsfördelningen mellan EU-institutionerna och statens nivå men i Maastrichtavtalet har grunden lagts för en subsidiaritetsdialog även mellan staten och de lägre nivåerna, t.ex. region och kommun.




Författare Göran Hansson och Peter Broberg

© Stiftelsen Skånsk Framtid

Layout, bilder och text: Göran Hansson