Stiftelsen Skånsk Framtid

Skånelands historia i ett nötskal

English - Follow the top navbar.


Mot svenska makthavare

1276 - 1710
Under de svenska och danska kungarnas krig mot varandra blev Skåneland alltid krigsskådeplats. Under perioden 1276-1710 hemsöktes Skåne land ideligen. Varje svensk regent under denna period förde krig med mordbrand, plundring och våldsdåd i Skåneland som följd.


Frihetskamp

1563 - 1680
Efter Roskildefreden bryter regimen i Stockholm mot fredstraktatens fri- och rättigheter för Skåneland. Man beslutar att försvenska Skåneland. Befolkningen sätter sig till hårt motvärn och folkkrig mot svenska ockupationsmakten börjar. Allt motstånd mot svenskarna kriminaliserades varvid motståndsmännen, oberoende av deras status, gavs den förnedrande beteckningen "snapphanar".


Folktragedi

1658 - 1720
Under de första 60 åren efter Roskildefreden 1658-1720, sjunker befolkningssiffran med minst 40% i Skåneland som följd av massavrättningar, tvångsutskrivningar, flykt till Danmark, hungersnöd och sjukdomar.


Järnridå

1680 - 1844
Karl XI inför en "järnridå" i Sundet samt förbud 1684 mot tryckning och införsel av danska (skånska) böcker. Handel och kontakter västerut förbjuds. Den som försöker ta kontakt med Danmark sätter livet på spel. "Järnridån" fungerar till 1844 och under denna långa tid sänker sig det kulturella mörkret över Skåneland, så t ex kommer inte ens Grundtvigianismen över Sundet.


Hjärntvätt

1680 - framåt
Genom den brutala omnationaliseringspolitiken sjunker befolkningen på l l00-talet ned i kulturellt armod. Stockholm åsidosätter alla avtal och överenskommelser redan fr o m mars 1658. Fram till 1720 benämns Skåne, Halland, Blekinge för Scania (Skåneland) på svenska kartor. Sedan införs södra Götaland på Skåneland. Skåningar, hallänningar och blekingar mister sin identitet.


Uppror

1811
Massakern i Klågerup den 15 juni 1811. 800 skånska bönder med hötjugor mot svenska kanoner. Ingen pardon i denna fördolda händelse i det skåneländska folkets historia. Anledningen till upproret var en kombination av sociala och skånsknationella faktorer.


Skandinavismen

1828 - 1864
Skandinavismen uppstår i Lund 1829 och får en stark förankring speciellt i Skåneland. Stor skånsk-sjælländsk förbrödringsfest hålls nyårsnatten 1837-38. Genom skandinavismen fortsätts den skånsk-nordiska unionstanken från 1332. Skandinavismen saboteras då man från svensk sida sviker Danmark i kriget mot Preussen-Österrike 1864.


Hembygd

1883 - 1960-talet
Barriären i Sundet bryts och Skåneland börjar långsamt vakna ur dvalan. Efter 200 års nästan total tystnad p g a försvenskningen växer en ny Skånebaserad litteratur fram. De skånska hembygdsrörelserna uppstår och 1893 lanseras en skåneländsk flagga. Flaggan har rötter i det lundensiska ärkebiskopsdömets processionsfana med gyllene kors på röd botten från 1100-talet.


Centralstat

1867 - framåt
Sverige utvecklas till en modern stat med starkt centrals tyre från Stockholm. Försvenskningen fortsätter genom Radio & TV, undervisning och byråkratisering. Det skåneländska folkets historia är och förblir oskriven och okänd för befolkningens stora flertal. Genom självcensur och kulturellt förräderi påtager sig en rad Skåneländare falsk svensk identitet. Skåneländsk kultur kallas sydsvensk och bara rent folkloristiska inslag accepteras. Skånska språket börjar försvinna vid 1800-talets slut. Man sjunger och uppträder på "svenska".


Nutid

1980 - framåt
Befolkningen i Skåneland är i vår tid indoktrinerad. Man har antagit Mälarlandskapens historia och hyllar kungar som aldrig regerat i Skåneland. Segerbeläten av Skånelands erövrare har uppställts på många platser. Kulturföremål i stora mängder har flyttats till Stockholm. Allt flera Skåneländare börjar dock vakna och inse nödvändigheten av att återställa den egna kulturen och att återta sin egen äkta identitet. Stigande otillfredsställelse med Stockholms dominalism över Skåneland som bl a hindrar Öresundsregionens naturliga utveckling till ett nordiskt, kraftcentrum.

Kultursituationen kan gå mot en fortsatt försvenskning eller ett skåneländskt uppvaknande. Avgörande blir hur starka medel som sätts in från storsvenskarna i Sverige, regeringen i Stockholm samt massmedia gentemot det framväxande folkliga medvetandet.

I Skåneland börjar man inse att en decentralisering på bred bas i Sverige gagnar både Skåneland, Sverige och Norden. Skåningar, hallänningar och blekingar är skandinaver genom sin bakgrund och bär på ett politiskt arv med nordiskt sikte. Att arbeta för ett kulturellt självständigt Skåneland är också lika med att stödja minoritetsgrupper världen över.



*****

© NOTE: All images and texts are under copyright (ASKA). Do not reproduce in any form without the concent of Stiftelsen Skånsk Framtid.